Here we go again

Haha. Ojdå.

Det här var ju ett tag sedan. Ett halvår, plus/minus sex månader.

Skulle kunnat kännas som att återse en kär vän. Om det hade varit en kär vän. Känns mer som att återse den där finnen på näsan som återkommer varje vår.

Nåväl. För att trösta er kan jag meddela att jag inte är död, inte har emigrerat till Mikronesien och inte tappat fingrarna.
Bara skrivlusten.

Nu är den tillbaka.
Eventuellt.

Det är intressant att skriva meningar på ett ord, de känns lite mer personliga då. Dessutom, ni vet, less is more.

Eller något.

Så det jag ville meddela er här när jag äntligen skriver igen. Är att jag inte har något att skriva.

Misströsta inte.

Trender kommer. Trender går. Känslan för ironi - den består.

Tills nästa gång.

Au revoir!

/ eder ödmjuke Sjusovaren.