Du är underbar
Det bubblar så skönt i dig.
En perfekt blandning av allt det goda.
Det söta, tilsammans med allt det andra.
Du värmer mitt hjärta, helt fantastiskt
Du står där så vacker och lockande.
Kittlar som is på tungan när du fyller min mun.
Jag nästan svimmar av lycka när jag får dig.
När jag får suga in riktigt mycket av dig.
Ja, du är verkligen helt underbar.
Ingen annan som gillar Gin & Tonic? :)
Sagan om mellandagsrean
Sedan efter några år så hade folk börjat tycka så mycket om att köpa saker, att de gjorde det hela året, inte bara i slutet av året inför denna helg, som man kallar för Jul. Och medans försäljningen inför jul bara ökade, så började affärsmännen tänka; vad ska vi göra med alla saker som ingen vill ha, som inte blir köpta innan jul? Då kom en av männen på; om vi säljer allting billigt, så folk köper även det de inte vill ha, efter julen, när det är billigt, då kommer ju de vilja ha ännu mer hela tiden, eftersom att människan vill ha mer, alttid. Och om vi dessutom säger att man inte får lämna tillbaka sina trasiga saker som man har köpt, så kommer de inte tänka på det innan de köper, eftersom att det är så billigt, så de kommer köpa ändå, och då får vi ju sålt även de saker som är trasiga, eller som ingen vill ha!
Och så mina vänner, skapades mellandagsrean. För att vi till lägre priser skall köpa det som ingen vill ha, och dessutom vänja oss vid att köpa en massa onödiga saker, för att fortsätta under året som kommer.
Nu är det upp till dig; är sagan fiktiv eller ej?
Hatten!
Har gått och räknat dagar länge nu.
Den är bara så perfekt.
Och jag är sååå lycklig.
Som man säger:
Resten av skatten är din
Men hatten, är MIN!
God jul
Vill bara kort säga:
Från oss balla
Till er alla
En riktigt God Jul!
Återkommer senare under dagen.
En konspiration?
Människan är inte fri.
Det finns en elit som styr oss alla, till att göra det som passar oss bäst. Som styr allt, precis allt, som händer på jorden. Vi kan förstå det, om vi bara väljer att se de rätta mönstren.
De skapar konflikter människor emellan, för att vi ska hållas upptagna med att strida sinsemellan istället för att rikta in oss mot denna elit. De insåg senare att de var tvungna att ge oss konsumtionssamhället, det är så djupt rotat i människan att så länge hon är trygg och lycklig, så är hon helt beredd att tyst instämma till allt eliten gör. Därför gav de oss konsumtionssamhället, där vår nästan obegränsade möjighet till att konsumera skänker oss en sådan tillräcklig glädje att vi helt enkelt avstår att ifrågasätta och bara nöjer oss med det vi har. Sen var vissa tvungna att offras för att åstadkomma detta konsumtionssamhälle, men de är i sin tur för svaga för att på allvar kunna sätta sig upp mot eliten. Men eliten är i gungning, så fort människor är missnöjda och har kraft nog att ifrågasätta, så utgör de en stor fara för eliten. Därför har också eliten lyckats skapa en motsättning mellan den tysta, medhållande majoriteten (som i sig inte har något att förlora på elitens fall) och dessa små grupper av potentiella upprorsmakare. Bekämpas gör man lättast av de egna. Så sluta hacka på samhällsgrupper eller enskilda individer. Stå enade, krossa den styrande eliten!
Yeees, it's a conspiracy...
// The one and paranoid, Sjusovaren
Frågor utan svar.
Men det finns ju faktiskt ett antal frågor som inte har några riktigt bra svar, t.ex. dessa:
Om man vill ha en ny bil, hur kan man då köpa en Peugeot?
Hur kan man heja på BK Häcken?
Hur kommer det sig att flygvärdinnan får resa runt världen, när ingen flygvärd får resa runt världinnan?
Varför läser man naturvetenskapliga programmet på gymnasiet?
När vår planet kallas Moder Jord, varför säger vi då världen och inte världinnan?
Hur kan man bo i Ödeshög?
Hur kan man döpa sitt barn till Christian om man är ateist?
Hur kan man vända ryggen åt någon i hissen bara för att han är större och skäggigare än du?
Hur kan en stad kalla sig för landets framsida när stans tredje bästa fotbollslag heter BK Häcken?
Varför ställer man en fråga när man vet att det inte finns något svar?
Fila på dem du...
// Sjusovaren
Gnällig farsa, IKEA-möbler och nätverk som ligger nere.
Först och främst skall jag göra väldigt klart att jag har ingen baktanke och absolut ingen mening med att skriva det här inlägget. Mer än att farsgubben min (http://bappe.blogg.se) ständigt påpekar att jag skriver för lite. Han skriver för all del inte så mycket han heller.
Sitter och försöker rensa C-disken på min dator, som är fylld till 98% med systemfiler, anti-virus program och annat bra-att-ha. De övriga 2% återstår alltså, och min dator skriker med jämna mellanrum att C-disken är nästan full. Jaha tänker jag och försöker hitta något att ta bort, vilket visade sig svårare än jag trodde. Hur mycket jag än tar bort så blir den ju bara fullare och fullare. I don't get it... Men så har jag aldrig varit något geni på sådana här apparater heller...
Alltså vad skriver jag mer? Att jag var jätteoproduktiv idag, var inne på jobbet på en projektupptakt i tre timmar. Första halvtimmen gick åt att sitta och sucka åt att nätverket låg nere. Följande timmen ägnade jag åt att skruva ihop någon typ av lådmöbel från IKEA (= delar saknades vilket gjorde mig galen). Sedan var nätverket igång igen och då kunde man få åtminstone någonting gjort.
Till pappa: ÄR DU NÖJD NU?
Till er andra: Håller ni inte med, är det inte poänglöst att skriva om man inte har något att säga?
// Sjusovaren, vars tid är inte fullt så väldigt värdefull som den borde vara.
Posttraumatiska stressyndrom
Jag brukar så ofta jag kan ha förståelse, tålamod och en allmänt god inställning till vilt främmande människor på tunnelbanan, bussen, eller var än det må vara.
Men idag vart det plötsligt jävligt svårt.
På tunnelbanan, på väg hem från stan där jag var på bio, råkar jag av en slump hamna bredvid någon dam i ca 25-årsåldern som hade en sådan där patetiskt liten hund i handväskan. Någonting jag absolut inte står ut med, men som jag ändå oftast lyckas hålla mig ifrån att reagera uppenbart emot. Men när resten av alla människor runt om oss i vagnen plötsligt börjar titta på, gulla med, och småskratta åt hunden, så var jag väldigt nära att ställa mig upp och ge alla närvarande en kollektiv utskällning. Men då sådant sällan ger något vidare konstruktivt resultat, så bytte jag bara vagn. Jag klarade inte av att sitta kvar mitt i infernot i det tysta.
När saker sedan inte kunde bli värre, trodde jag, så gick jag i Liljeholmen på samma tvärbana som ett fjortisgäng på fem personer (tre flickor, två pojkar, för det akademiska intresset). Min första tanke var; måtte de hålla käften. Så blev, naturligtvis, icke fallet. Tvärtom.
De drog igång som hormonstinna, uppblåsta, ytliga, världsfrånvarande, trångsynta och allmänt överspacklade ungdomar alltid gör. Två av flickorna sitter och diskuterar vodka med höga röster (face it flickor, ni är för unga), den tredje tjejen sitter och skriker om hon skall ha en rosa eller en grön jacka på sig (vem bryr sig, egentligen? Men ta för fan inte den rosa!) utan att någon lyssnar. Den ena pojken stoppar i-podhörlurarna i öronen och blir utskälld av flickorna för att han är osocial. Den andra pojken ser sin chans och frågar "ödmjukt" flickorna om han ska sätta på musik på sin mobiltelefon istället så att de alla kan höra (för allt i världen, GÖR INTE DET!). Den tredje flickan fortsätter att fråga alla om vilken jacka hon skall ha, och till slut reagerar pojken med mobiltelefonen och säger "ta den rosa då" (han måste varit tokig, eller något).
Now, to the point: Jag tycker allmänt att man kan låta folk göra precis vad som helst, i stort sett, så länge de gör det med stil och professionalitet (finns det ett sådant ord? annars kom jag just på det). Kan inte kvinnor i 25-års åldern åka tunnelbana med stil och professionalitet? Förbjud dem att göra det. Kan inte ungdomar vistas ute bland folk och vara sociala med stil och professionalitet? Förbjud dem att göra det. Kan inte jag skriva sådana här gnällartiklar med stil och professionalitet? Förbjud mig att göra det. Kan inte syrran skriva resedagbok från Thailand med stil och professionalitet? Förbjud henne att höre det (No offence syrran, du skriver utmärkt). Farsan kan klart inte klä sig med stil och professionalitet; Förbjud... nej förresten, låt honom klä sig ändå.
Kort sagt; Tänk efter! Kan inte du göra vissa saker med stil och professionalitet, så gör dem inte! För dina medmänniskors skull. Ser du folk som gör saker utan någon som helst stil och professionalitet, låt oss förbjuda dem att göra det. För vår allas trevnad.
Kalla mig galen. Jag säger ändå bara vad alla tänker innerst inne :)
/ Sjusovaren (who else?)