Ett tacktal
Men det finns en som jag härmed vill rikta min största tacksamhet till, och det är mitt alldeles egna skägg.
Det har givit mig så många möjligheter, typ att skrämma slag på grannar.
Det har givit mig så många blickar, från folk som undrar vad jag pysslar med.
Det har givit mig så många förolämpningar, från folk som tycker att jag ser ut att vara över 40.
Det har givit mig så många skratt, bland annat varje gång Tobbe fäller någon fräck kommentar om det stackars oskyldiga skägget, bara för att hans skägg inte ens kommer i närheten av mitt i såväl kvalitet som kvantitet.
TACK för allt skägget!
/ Sjusovaren, skäggets ödmjuke tjänare.
Jävla finne...
Resultatet blev det här:
Jag känner rakbladet mot min hud
Drar längs med mina ådror.
Långsamt, långsamt börjar blodet rinna.
Det svider till, och blodet rinner fortare.
Och jag tänker: Där fick du, jävla finne!
Such a waste of cash...
Jag ska nämligen lista saker du kan göra om du känner att du har pengar över som du vill slösa bort på något meningslöst.
Du kan:
- Köpa ett arkivskåp på IKEA för några hundralappar. Tre viktiga komponenter kommer ändå att saknas.
- Köpa en burk Cola på pressbyrån. Den är billigare i ALLA andra kiosker/affärer (7eleven undantaget).
- Gå och titta på en elitmatch i hockey. Nej, svensk hockey är inte roligt, matcherna är för många för att betyda något, och det är inte billigt heller.
- Köpa ett eget fotbollslag. Förutsätter givetvis att du har en ganska stor summa pengar, men det verkar vara en populär sysselsättning bland ryssar och oljeshejker...
- Köpa ett World of Warcraft-spel. Jag har ingen aning om hur det fungerar, men det verkar kosta en j*vla massa pengar iallafall.
- Köpa en 6000-bitars legomodell av Star Wars-skeppet Millenium Falcon. (Förlåt Tobbe, men det är faktiskt slöseri med pengar).
- Köpa en Nintendo Wii. (Kostar några söta tusenlappar, och inom ett halvår kommer du annonsera ut den på blocket och önska att du köpt en XBOX 360 istället.
- Gå en trelektionskurs (lektionerna är vardera 1 timme) i konsten att gå i högklackade skor, för 'bara' 950 kronor.
Har du några andra idéer? Lämna en kommentar!
/ Sjusovaren, som inte har så väldigt mycket pengar att slösa...
En dikt
Ord som gör ont
Ord som gör ont
Som inte syns
Orden som stjärnorna
Borta på dagen
Tillbaka på natten
Omöjliga att fly från
Oändligt många
Oändligt tunga
/ Sjusovaren, 31/12 2006 [01:05]
Förbjud tyg på överkroppen på badhusen!
Jag vill även tipsa om att läsa ett blogginlägg, på
http://hosannas.blogg.se/1199817048_sedan_nr_blev_sladdri.html ett mycket bra inlägg
Nu till min åsikt i frågan.
Hela idén om att kvinnor ska få bada barbröstade för att motverka "sexualiseringen av den kvinnliga kroppen" är löjlig, anser jag. Den kvinnliga kroppen, liksom den manliga, är sexuella ting. Det är inte mycket att diskutera tycker jag.
Egentligen hade jag ju såklart varit för det faktum att kvinnor ska få bada topless på badhusen, om det inte varit för det faktum att det med största sannolikhet i princip bara kommer vara 40+are som kommer göra det. 45 åriga damers rynkiga hängbröst gör en inte så jävla badsugen. Faktiskt.
- Det en dålig lösning att välja att diskriminera en grupp. Det enda rimliga är att man har en gemensam regel för män och kvinnor. Får inte kvinnor vara utan överdel bör inte heller män slippa, säger Ragnhild Karlsson i en intervju. Ragnhild Karlsson är alltså initiativtagare för Nätverket Bara Bröst.
Ragnild har egentligen rätt. Det är en dålig lösning att diskriminera en grupp. Men om hennes argument är att det ska vara lika för män och kvinnor, då är fan i mig mitt krav att det ska vara lika för alla män och kvinnor.
Därmed; förbjud alla former av kläder som täcker överkroppen på badhusen. Så ska vi se om inte kvinnorna kommer gå bärsärkargång och återkräva rätten att skyla sina bröst.
Men såklart; rätt skall såklart vara rätt. Och det skall vara lika för alla. Jävla moralkärringar.
/ Sjusovaren, som kommer få så jävla mycket skit för det här...
Kärlekens kolonialisering
Ett förhållande mellan en man och en kvinna kan å det enklaste liknas vid en gammal hederlig kolonialisering. En kolonialmakt (mannen) kliver rakt och bestämt in i kolonins (kvinnans) vardag och säger "Stopp. Nu är det slut. Härmed tar jag över, och mitt ord är det som gäller från nu".
Och under de omständigheterna lever från och med det kolonialmakten (mannen) och kolonin (kvinnan) nu sina liv. Kolonialmakten (mannen) egentligen fullständigt oberoende av kolonins (kvinnans) inkomster, hängivenhet och stöd. Kolonin (kvinnan) däremot är helt och fullständigt beroende av kolonialmaktens (mannens) ekonomiska och sociala stöd. Det råder helt enkelt en form av enkelriktad symbios, ett beroende.
Så varar det fram tills den dag kolonialmakten (mannen) bestämmer sig för att det härmed får vara nog, kolonin (kvinnan) får nu klara sig på egen hand. Kolonialmakten (kvinnan) tar sitt och drar och lämnar kolonin (kvinnan) utan vare sig betalningsmedel eller proviant.
Och det som vanligen sedan händer med kolonin (kvinnan) är att det uppstår ett maktvacuum. Olika fraktioner ser sin chans till makt och totalt inbördeskrig uppstår.
Det låter väl helt rimligt, eller hur?
Den enda egentliga skillnaden är att kolonialmakten suger ut sin koloni på rikedomar. Men vanligtvis är det kvinnan som suger ut sin man på pengar.
/ Sjusovaren
PS.
återigen: Denna text är ämnad att vara helt ironisk. Jag ber er ödmjukt att inte reagera med vrede på den. Tack för visad hänsyn!
DS.
Ditt liv, ditt enda liv
Ditt liv, ditt enda liv
En vis man sade en gång: "Allt är lidande, och det är dess begär som skapar lidandet. Det slutgiltiga når man om man gör sig av med alla sina begär, då är man fri, och då kan man vara lycklig". Nåja, det kanske inte var exakt så han sade det, Buddha, men det var i stort sett så, och det var det han menade.
Och jag tror vi bör tänka på hans ord än idag, för det ligger mycket sanning i det. Det har med hela livets mening att göra; världen idag är formad för människor med ett oändligt begär, man vill ha allt, och du måste vara allra bäst för att få det. Men själv tycker jag att det måste finnas något bortom allt materiellt, och då menar jag inte något spirituellt. Jag menar att en annan värld är möjlig, men vi måste öppna upp våra synfält, släppa vårt tunnelseende, och tänka om. Det är inte den som är rikast när han dör som vinner, han dör bara, utan att varken vinna eller förlora. Och jag tror det gäller även den mest förmögna när han ligger på dödsbädden, att han känner att det fanns någonting han ville ha gjort annorlunda.
Många menar att kärlek är det allra yttersta goda, att världen blir bättre med mer kärlek, att kärleken är livets mening, osv. Men själv är jag skeptisk, jag har själv en gång trott mig vara kär. Men jag var egentligen mer fängslad än lycklig. Fängslad i samvetets bojor, med plikter och skyldigheter ända upp till halsen. Och inte var jag lyckligare. För att känna att du verkligen har fått ut något av ditt liv, det enda liv du någonsin kommer att få, våga se saker ur andra perspektiv, var förnuftig och fundera över din vardag. Är den värdefull? Är det verkligen det liv du vill leva, som du just nu lever? Jag menar inte att du lever ett dåligt liv, men låt inte andra styra det. Du måste själv fatta besluten som förändrar ditt liv, ditt enda liv.